I en spegels djup

Under ett samtal ikväll fick jag fram kortet från min symbolkortlek som visar den gamla spegeln. Idag var kortet extra magiskt och personen jag pratade med ville se en bild av kortet. Därför lägger jag ut det här.
Konstigt kan man tänka, vad kan man se där? Det är ju bara en gammal spegel.
Reflektionerna ger bilder, beroende på hur man vrider kortet, och som tolkare av andevärldens budskap finns mycket att se.
Ibland ser jag ett bröllopspar, ibland två kvinnor och ett barn. Ibland en man, som knäböjer och en kvinna som springer iväg.
Oavsett hur man tittar på kortet, så finns alltid ett budskap. Ikväll blev det som en händelsekedja, när jag vred kortet, och det var nästan spöklikt hur det förändrades.

När jag var tonåring och ville bli lite självständig, så flyttade jag upp i kammaren på vinden. Jag var tvungen att gå över den kalla öppna vinden, för att komma till mitt rum. I ett hörn stod en sådan här spegel och jag tordes aldrig titta i den på kvällarna. Jag skyndade mig alltid fram till min dörr och vände mig aldrig om.

Och då menar jag aldrig.

Aldrig någonsin.

Jag skulle inte våga det nu heller.