Att jämföra sig med andra
"Titta på din storasyster, hon kan minsann hålla ordning på sitt rum!" Alltså mina föräldrar tycker inte att jag är nog duktig...
"Pelle kan springa fortare än du!" Om jag inte hade haft så tjocka ben och stor rumpa så hade jag också kunnat springa fort...
"Anna har vackrare hår och längre ögonfransar". Å, vad jag önskar att någon skulle se mig också...
Exemplen är oändliga, är det då konstigt att man kommer in i jämförelsetänket?
Även som vuxen jämför man sig med andra. Det spelar ingen roll om man ska gå på fest och tänker att min klänning kanske inte är lika vacker som hennes, eller om man är värdinna på festen och tänker att min mat kanske inte är så god, som den som de fick hos Svenssons. Jag kanske inte lyckas lika bra.
Hur svårt är det inte att vända detta och börja se sig själv som den man är? som duger bra på alla sätt.
Man kan försöka, man kan klappa sig själv på axeln, och börja se sig själv på ett positivt sätt.
Jag kanske inte är bäst på att hoppa högt, men jag kan simma långt, och det duger bra.
Jag kanske inte är född med de mest perfekta generna, men jag är ändå unik och duger bra.
Jag gör så gott jag kan och mer kan ingen begära.
Och bäst av allt, jag har alltid ett val, jag kan välja hur jag ser på mig själv och mina förmågor!
Inga kommentarer: